BWO:s Alexander Bard utnämnd till heteroikon!

En månads gammal nyhet egentligen men skit så aktuell nu...
(klippt ur SvD Kultur):

Det är en exklusiv och ganska brokig skara, närmare bestämt 22 personer. Endast svenska män, förstås. Några är förvisso mer namnkunniga än andra. De lystrar till sin titel livet ut – oavsett hur länge de i realiteten innehaft den – och efter döden träder de in i historien. Framgång eller misslyckande är inte avgörande, en gång statsminister alltid statsminister och det oavsett om man suttit 23 år som Tage Erlander eller bara en sommar som Axel Pehrsson-Bramstorp 1936.

Vi talar om mäktiga män, regeringscheferna som styrt landet mellan åren 1905 och 2010. De bars fram av och stred för en politisk övertygelse, en vilja att förändra eller rent av bevara delar av det svenska samhället. De flesta utsågs av kungen men merparten efter vunna val där de hade såväl ett parti som stora delar av landets medborgare bakom sig. Under samma lite dryga 100-årsperiod har Sverige endast haft fyra statschefer: konungarna Oscar II, Gustaf V, Gustaf VI Adolf och Carl XVI Gustaf.

Alla dessa statsministrar finns nu presenterade i ett för Sverige unikt bokverk, Sveriges statsministrar under 100 år (Albert Bonniers förlag). Varje bok är på ungefär 130 sidor och de 22 volymerna är samlade i en box. Det är kortfattade men heltäckande porträtt. Huvudredaktörer är Mats Bergstrand, som skrivit om Ola Ullsten, och Per T Ohlsson, som skrivit om Rickard Sandler och CG Ekman. Ytterligare 19 skribenter – statsvetare, historiker och journalister – har medverkat och skildrar statsministrarna från Karl Staaff till Fredrik Reinfeldt.

Dagens skämt är utnämning av Alexander Bard (han från BWO, ni vet) till månadens heteroikon. Är inte gubben allt vad föredetting heter??